ELE

[1123]
Jag var uppe med tuppen, nästan, jag skulle på Arbetsförmedlingen för att träffa min handläggare för första gången sen jag blev öppet arbetslös 1 mars 2006.
Hade tid 0930, vi har haft mailkontakt, där jag bland annat har frågat om det fanns något väntrum, jo, det fanns soffor i början av korridoren.

Jag var på plats 0925, klockan blev 0940 och 0950 gick jag och knackade på hennes rum, och frågade om vi inte skulle träffas idag.
Jo, men det var 0930, svarade att klockan var nästan 10 nu. Nu var det försent, eftersom jag var så sen. Sen? Jag hade ju suttit utanför sen 0925, men varför hade jag inte kommit in till henne?
Men HUR ska jag kunna veta att jag ska knacka på hos henne, när jag aldrig träffat henne förut och vet hennes rutiner. Och när jag dessutom frågat om det funnits något väntrum, så förstår jag verkligen inte hur hon kan tro att jag skulle komma in till henne?

Det jag blir mest arg på är att hon tyckte att JAG hade gjort fel, men HON då, hon hade ju inte ens kommit ut och kollat om jag satt därute.

Sen undrar jag också, hur ofta ska man knacka på hos den man ska träffa? Det är första gången för mig. För mig är det självklart att jag ska vänta i ett väntrum, alternativt utanför, på att den man ska möta kommer och hämtar mig. Eller är det bara jag?? Givetvis är det ju en helt annan sak om något annat är överenskommet, men i det här fallet hade jag ju frågat om väntrum...

Imorgon ska jag dit igen, hoppas jag tar upp det då. Funkar det inte så ska jag kräva att få träffa någon annan. Jag har två alternativ, så jag har liksom redan funderat på saken. Men det beror ju på om de kan ta mig, hoppas på det, om utifall att.
Har läst Mia Törnbloms bok Självkänsla nu!, och de som tar mycket energi från en själv ska man undvika, och just nu tar AF-kärringen väldigt mycket energi! Inte bra alls!

Ska försöka skaka av mig det där, och hoppas på att det går bättre imorgon!

Puss och kram