Läste några smultron

[1757]
Jag läste några smultron och började sakna...
Tänk vad en människa kan göra märken i själen och hjärtat...
Han ville inte vara kvar i mitt liv, hans val, inte mitt, ibland är jag nere att han inte ville det, men vad kan jag göra, jag kan inte tvinga någon att göra något de inte vill, så han fick försvinna, även om jag kan sakna honom ibland...
Saknar hans ord, hans kloka ord...

Borde väl inte, men jag tänker ibland tillbaka på våra nattliga "samtal" vi hade, vi kunde "prata" i timmar, han gjorde mig hel på ett sätt jag inte upplevt varken före eller efter, men jag tror att han är en sån person.
Jag vill poängtera att jag var inte kär i honom, vad han kände har jag ingen aning om. Även om jag ibland skulle vilja veta, men ändå inte...

Ska försöka skaka av mig saknaden...

Puss och kram

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback